Månens faser, Spådom och något om Sanning
Den enda sanning som har betydelse för individen, idag, imorgon och alla dagar, är den hon själv skapar och som hon fritt och utan bojor kan växa med.
Människans frihet är obegränsad. Hon bör tillåtas allt med den enda begränsningen att inte på något sätt skada andra.
Qilin leker Sibylla:
Hur påverkar månens faser oss beroende på när vi föds?
Försök ta reda på hur månen stod när Du föddes. Det går att hitta t ex här:
USNO Data Services:, skriv in året du är född o klicka. Vips får du fram en lista över månen det året med datumen.
Själv är jag född under månens sista kvarter.
Nymåne:
De som har fötts när månen var helt ny, dvs. strax efter mörkermåne (när månen "vänder"), möter livet med nyfikenhet. Spontan och entusiastisk är dina typiska kännetecken men också förundran och en del stridslystnad.
Du har ett arbete som stimulerar och ger dig glädje. Andra påverkas positivt av din sprudlande glädje och entusiasm.
Att ställas inför nya utmaningar passar dig, du bidrar gärna med många goda idéer och din optimism drar med andra över tillfälliga motgångar.
Ditt starka engagemang kan göra att du riskerar att drabbas av utmattningssyndrom, och du når inte alltid dina mål. Troligen genomför du dina största insatser i livet redan som ung, därför kan det kännas viktigt för dig att hålla samma fart under resten av livet.
När du känner till det här förstår du också att det är väsentligt för ditt välbefinnande att ta det lite lugnare med åren.
Tilltagande månskära:
Född under den växande månskärans fas blir du utåtriktad, fylld av glädje och nyfikenhet. Du är äventyrslysten, påhittig och kreativ. Samtidigt som det här ger dig förmågan att hitta lösningar på problem, kan det också leda till konflikter med människor som är mer konservativa. Ditt sätt att lösa svårigheter och att se saker ur en annan synvinkel medför ibland starkt motstånd från andra. Då har du god nytta av kreativiteten som hjälp att lösa konflikter.
Mellan 20- och 30-årsåldern infaller din mest produktiva period.
Första kvarteret:
Född under detta inflytande är du mycket aktiv, fysiskt och psykiskt, du är positiv och viljestark. Du ifrågasätter ofta det du möter och vill förändra och utmana. Det här kan andra människor uppleva som påfrestande, och du ses inte alltid med blida ögon.
Ditt ifrågasättande behöver du förändra till något mer kreativt - då först har du möjlighet att se nya lösningar istället för att enbart "klaga".
Du är en person som river ner, i syfte att göra om och skapa något nytt. Det kan andra uppfatta som ett sätt att ständigt förstöra det andra har byggt upp. Din goda avsikt behöver betonas mer innan du sätter igång med nedrivandet av det gamla.
När du är 30 -40 år skapar de bästa av dina verk.
Tilltagande halvmåne:
Ett lugnande inflytande på omgivningen tillsammans med en stark önskan att hjälpa andra är kännetecknande för dig. Du kan vara lite av en "världsförbättrare" men måste se upp så du inte följer ideologier som ligger utanför din egen väg.
Ofta får du kämpa med dig själv för att inte ge upp, det ger dig med tiden mognad och ett tillfredställande liv. Det är inte förrän under medelåldern som du kan uppnå något av det du strävat mot.
Fullmåne:
Född i mitten av månens cykel har du förmågan att förverkliga saker och ting. Du har lätt att hitta en balans mellan intuition och logik, mellan praktiskt kunnande och kreativitet. Du kan ta lärdom av det förflutna och därmed utveckla nya idéer för framtiden.
Dåligt självförtroende, dåligt samvete och för stora krav på dig själv är vad som ställer till problem för dig, framförallt i relation till andra men också när det gäller vad du väljer att göra. Du behöver lära dig att stå för dina åsikter och inte ge efter för andra.
Först efter medelåldern hittar du en bekräftelse på dig själv, kan acceptera dig själv och vågar fullt ut stå för vem du är.
Avtagande fullmåne:
Nu är det en lämplig tid att så frön och detsamma gäller dina idéer. Du kan förmedla erfarenhet och kunskap till andra på ett sätt som de kan ta till sig. Du är en idealist, lite av en revolutionär. Lägg band på din önskan att förändra såväl världen som dina medmänniskor, ibland är det nödvändigt att kompromissa!
När du är omkring 50-55 år, kan du börja känna dig nöjd med det du har åstadkommit.
Sista kvarteret:
Månen har snart fullbordat sin cykel och du besitter stor sympati och förståelse. Du ger kloka råd och fungerar ofta som bollplank för andras idéer eller bekymmer. Du kan hjälpa andra att få ordning på sina liv, organisera och hitta lösningar.
Du kan ibland uppfattas som alltför medgörlig och en aning falsk. Omgivningen undrar om dina goda handlingar verkligen kommer från hjärtat. Nostalgisk och en aning melankolisk finns risk att du ser mer bakåt i livet än framåt.
Först när du närmar dig 60 börjar du känna dig nöjd med dig själv och vad du uträttat i livet.
Avtagande månskära:
Du är en drömmande personlighet, finner ofta ro i meditation. Du har en medfödd förmåga till mysticism, du är intuitiv och tar vara på erfarenheter som kan knytas ihop till vishet. Fysiska aktiviteter tilltalar dig inte lika mycket som andliga och intellektuella. Mycket förändras under ditt liv, mycket avslutas och nytt påbörjas. Förändringar hör till ungdomen, framgång och tillfredställelse kommer du att finna i senare år.
'patafysik
Vet inte vad 'patafysik är? Ha, snart vet du?
Alla fakta är hämtade från en uppsats av Mattias Heldner, 1993 : Mustasch på Mona Lisa - Några reflexioner om patafysiken
Det är inte nödvändigt läsa alla de följande punkterna för att komma till insikt om 'patafysikens väsen.
- Patafysik = läran om imaginära lösningar eller de inbillade lösningarnas vetenskap.
- Patafysiken är en vetenskap som utövas till allmän onytta. Den har inget mål att uppnå
- Allt, exakt allt och till och med det som går bortom allt är patafysik
- Patafysiken är de imaginära lösningarnas vetenskap, som symboliskt beviljar inbillnings- strukturationerna objektens egenskaper sådana de beskrivs genom sina möjligheter
- Enligt en definition studerar patafysiken de lagar som styr undantagen och korrelationer mellan dessa undantag. Patafysikerna betraktar allt som undantag. Även de lagar som den traditionella vetenskapen har trott sig upptäcka ser patafysikern som korrelationer mellan undantag,
- Regeln betraktas som ett undantag från undantagen och universum som ett undantag från sig själv Patafysiken är värdelös som filosofi eller vetenskap och de patafysiska satserna är nonsens.
- Patafysikens metoder och anda (eller snarare det som finns i dess ställe) är desamma som utmärker "vetenskapen"
- Patafysiker observerar, registrerar, avhåller sig från värdeomdömen av estetiskt eller moraliskt slag - även dessa begriper man vetenskapligt. Och Patafysiken ger sig inte ut för att vara något annat än Patafysik. Alfred Jarry (1873-1907) är dess uppenbarare och profet. Han var en excentrisk, dekadent och desperat figur. Med hjälp av eter, absint och annan alkohol begränsade han sin levnad till 34 år.
För mer information kan Vestrogotiska Patafysiska Institutet kontaktas. Hur den kontakten tas kan Institutet informera om.
Ett exempel på patafysikens bidrag till kulturen:
Och bläck var sjön den blå,
Och alla träd var ost och bröd,
Vad skulle vi dricka då?
Högvördige Charles Lutwidge Dodgson (1832-1889), var matematiklärare i Oxford, en av fotograferingskonstens pionjärer samt författare under pseudonymen Lewis Carrol till bl.a. "Alice i Underlandet". Denna dikt är dock enligt Carrol själv av en okänd författare. Den svenska versionen är publicerad i Segla i ett såll: Patafysisk antologi sammanställd av Claes Hylinger. Utgiven av AWE/Gebers 1987.
Adaptionen till internet gjordes av Mattias Heldner helt utan vare sig tillstånd eller rättigheter. I samma anda presenteras här dikten utan att kontakt tagits med vare sig M Heldner, L Carrol, eller den okände författaren.
Uppdatering nov 2007:
Vestrogotiska Patafysiska Institutet har i kommentar här under informerat om att de kan kontaktas via mail till vestrogotiska.patafysiska.institutet@telia.com. Tack för det!
Några fler 'patafysiklänkar:
'Pataphysics Research Library
Pataphysics - A Religion In The Making
Le Collège de ?Pataphysique
Pataphysics Research Laboratory
En tanke för varje dag i veckan
Den kopparaktiga Venus talar genom den jungfruligt vita björken, som svagt slår rot och dricker mycket ljus: Veckodagar - symboler
Veckodagarnas namn
Fly me to the moon...
Vad betyder måndag? Mer än att det kan vara segt att komma igång med jobbet igen efter helgen?
Måndag har fått namn efter Månen, Luna, eftersom den var synligast vid midnatt just natten till vår måndag.Varje veckodag har fått sitt namn beroende på vilken planet som var rådande timmen efter midnatt, alltså den första timmen på nya dygnet. På en del språk har veckodagens namn istället blivit kopplat till en gud/gudinna som symboliserar den planeten.
Jag skriver "var" eftersom det inte stämmer exakt.
Månens rörelser går inte jämt upp med vårt nuvarande kalenderår (och därmed veckodagarna). Därför har vi lagt in en skottdag, ”I början” var det en extra månad man lade in för att få det att stämma på grund av att varje månad då hade lika många dagar. Den extra månaden finns kvar hos Islam som firar Ramadan (fastemånad) den månaden, Ramadan infaller därför vid olika tidpunkt beroende på hur månen rör sig.
And I might as well be on Mars...
Vad är det med tisdag då?
Tisdagens namn är kopplat till planeten Mars, det framgår tydligt på en del språk.
I romersk mytologi var Mars (son till Zeus) krigets gud.
Tyr (eller Tir) var krigsgud i nordiska mytologin. Han var den tappraste och djärvaste guden. I svenskan har vi tappat bort r:et, men i danskan och norskan heter det fortfarande tirsdag.
Det är alltså krigsgudar som fått döpa denna veckodag.
I'm swimming in pools of mercury...
Onsdag är Odens (Odins) dag, då planeten Merkurius sätter sin prägel på dygnet.Oden var en krigsgud men också den äldste och visaste av asagudarna i nordisk mytologi. Han är dessutom skaldekonstens och de dödas gud. Man trodde att Oden använde list och trolldom för att bekämpa ondskan.
Now that she´s back in the atmosphere, with drops of Jupiter in her hair...
ur tyskans donner som betyder åska.
I'm going to Venus…
Fredag hänger också ihop med både en planet och en gud (gudinna), Venus.
Det svenska namnet kommer från Frigg, härskarinnan i Asgård och maka till Oden.
Hon betraktades som symbol för äktenskap och all fruktsamhet.
Lördag har inte som andra veckodagar kopplats till mytologi, här är
det en planet som överväger och dagens planet är Saturnus.
Svenska namnet lördag hänger ihop med "lögare-dagen," alltså den dag i veckan
man badade förr.
My love has gone behind the sun; Since he left, the darkness has begun…
Söndag helgades åt den fornnordiska solgudinnan Sunna eller Sol. Sol var den asynja (gudinna)i nordisk mytologi som förde solens vagn över himlen. Hon var dotter till Mundilfare. Gudinnorna var antingen gifta med, eller döttrar till, asarna (gudarna).
I grekisk mytolog tros Apollon ursprungligen ha varit en solgud. Mithra var en sol-, härskar- och rättvisegud i indisk mytologi, jämförbar med Avesta Mithra i Persien. Guden Mithra nämns som föregångare till romerske guden Mithras som dock inte var någon solgud.
Månen som symbol
Vårt Solsystem
Fakta om: Månen
Månen, Luna
- är en satellit till jorden och den himlakropp som är närmast oss.
- cirkulerar ett varv runt jorden på ca 28 dygn. (Synodisk omloppstid)
- Under den tiden genomgås en hel måncykel med alla månfaser.
- har givit upphov till begreppet månad men numera är en månad längre än en måncykel.
Medelavstånd mellan jorden o månen 384 392 km
Månens diameter är 3 476 km vid ekvatorn, Jorden är 12 756 km vid ekvatorn.
Månens densitet (täthet) är 3,34, Jordens 5,2 och vattens densitet är 1,00
Månens omkrets är 10 940 km
Man ser alltid samma sida av månen från jorden. Månens baksida ser vi aldrig beroende på att månen roterar runt sin egen axel ganska precis en gång per varv runt jorden
Solförmörkelse är när månen står framför solen så att den täcker solen helt eller delvis.
Månförmörkelse är när månen står i jordens skugga, och därför inte synsMånen består till största delen av sten och metall, den har ganska långsam rotation, tät yta, inga ringar och få satelliter. Det finns en stor krater, Kopernikus, som är 96 kilometer bred. Den kan man se tydligt från jorden med en kikare
Det blåser inte på månen, det beror på att den inte har någon atmosfär.
Månen ingår som en av planeterna i zodiaken
Månen är det andra starkast lysande objektet på himlen efter Solen.
En hel måncykel består av knappt 14 synodiska månader då det varierar hur mycket vi kan se av månen.
En mån-dag är lite drygt två veckor och natten på månen är lika lång. Det har att göra med att den roterar så pass långsamt.Veckan
Måndag - symboler
Symboler för måndagen finns det många, några är:
Planet: Månen
Färg: violett
Metall: silver
Växter: körsbärsträd och liljeväxter
Ängel: Gabriel
Stämning: Ockultism, drömmande, skapande förmåga
Intervall: ters
Ton: h
Ljud: aj (tyskans ei)
Organ: hjärna
(Rudolf Steiner)
Måndag - meditation
Vem är Qilin?
Namnet kommer av kinesiskans ord för enhörning - Chi-lin eller Ky-lin.
Qi kan ses som "livskraften", energin som finns i allt och som i människan flödar i ett grenverk av kanaler.
Människans hälsotillstånd och harmoni är beroende av balansen och det fria flödet i detta system.Det är samma ord som finns i övningarna Qi Gong och Tai Chi, som är både meditation och gymnastik. (Tai Chi är också är namnet på Yin & Yang-symbolen). 
Den kinesiska gudinnan Kuan-Yin avbildas ofta tilsammans med en enhörning.
Motsvarande symbol finns i antik och medeltida mytologi, där enhörningen ofta är avbildad tillsammans med en jungfru.
Enhörningen i mytologin är väldigt skygga djur som vaktar livets träd och bekämpar ondska.
De står för renhet och kraft, evigt liv och frihet. Latinska namnet Unicorn har den gemensamt med noshörningen.
Jag är född i stjärntecknet SKYTTEN, Sagittarius. Avbildas ofta som en kentaur, en varelse som är hälften man och hälften häst .
Kentaurerna höll enligt legenderna till i otillgängliga bergstrakter och kände till alla naturens krafter En berömd kentaur var Cherion som var han så vis och lärd att många unga greker gick i lära hos honom.
Skyttens element är eld och associeras med frihet. Skyttens härskarplanet är Jupiter.
Månadssten Hematit (blodsten) eller Turkos. Skyttar brukar i horoskopen betecknas som äventyrslystna, kunskapstörstande och sportiga.
Jag har fått mitt personliga horoskop ställt, jag har accendenten i tvillingarna
och är "charmerande, öppen, rättfram, nyfiken, kunskapstörstande, ser ljust på tillvaron och är förtjust i att resa".
Enligt österländskt tänkande är jag född i Drakens år. Drakmänniskor anses vara
exotiska, besitter magiska krafter och har en stor intuitiv förmåga.
Jaha, men vem f-n är hon då? Jo en god häxa förstås ;)
"Beware, I can go from zero to bitch in 0.1 seconds"
En utställning - Ger dessa bilder en bild av vem Qilin är?
Jo, social ensamgångare har jag presenterat mig som.
Vad är en sån, det är inte alla som förstår det har jag förstått
Kunde också ha skrivit ensamvarg, men det kändes för begränsat.
Mitt behov av att vara ensam, eller snarare att vara för mig själv, är oerhört stort.
Många uppfattar mig som: Social. Trevlig. Omtyckt. 
Jag har förmodligen stor ”social kompetens” (fruktansvärt uttryck – det kan bli en hel avhandling bara om min inställning till det, så bort det just nu)
. 
Jag tycker om att träffa folk, umgås, ha roligt 
, men – och det är ett stort men - bara när jag själv vill.
Det är inte egoism, det är ren självbevarelsedrift.
På fest går jag därifrån när jag tröttnar eller stannar
till de sista går (eller värdfolk somnar ) 
På kvarterskrogen stannar jag en kvart eller ett par timmar 
eller till en timme efter stängningsdags.
Sällan gör jag något socialt ”bara för att man måste”.
Jag håller gärna tal – vid lämpliga (och beklagligtvis ibland olämpliga) tillfällen.. 
Inga bra tal
men pratar på gör jag.
Som barn och tonåring var jag oerhört blyg. Så småningom insåg jag att
min tystnad till stor del berodde på att det inte var någon idé att säga något. Där och då.
Så jag övade med tiden upp min vana att samtala och bytte umgänge. 
Umgås gärna och ofta med folk men är mycket försiktig med att komma för nära. Eller låta någon komma för nära mig.
Därför har jag många bekanta, stor umgängeskrets och mycket få vänner.
Jag är hellre ensam en vecka mitt i skogen än åker på charterresa med kompisar. Åker jag utomlands åker jag helst ensam – och inte med charter. Då det blir det roligare nämligen.
Det finns ett fåtal människor jag kan vara ensam tillsammans med. Att alltså kunna vara på samma plats utan något tvång att vara trevlig, prata hela tiden, göra samma saker
och göra allt tillsammans.
Så
detta är en social ensamgångare:
Social men går helst ensam
.
Jodå, jag har gröna fingrar också.
Qilins CV
om det skulle intressera någon!
Dock inte i nämnd ordning och inte heller i prioriteringsordning..
Beteendevetare
Undersköterska
Ekonom
Lite häxa
Museum-lärare
Hittas ofta på kvarterskrogen
Föreståndare, hem för vuxna psykiskt handikappade
Handläggare/Utredningssekreterare
Singel med blommig katt
Mormor
Guide
Väktare
Antroposof
Pank och fågelfri
Mött och förlorat en livskamrat
Två styck barnbarn – mina prinsar
Röker för mycket, tänker inte sluta
Butiksföreståndare
Mellanstadielärare
Ett styck dotter
Å så var det en del till ...
December
Året delas in i månader (Hrm, det visste i alla fall jag redan)
Det kallas månader för att det motsvarar ett månvarv kring jorden. En månad ska då vara tiden mellan två fullmånar.
Första delen av ordet kommer av måne, andra delen -ad eller -ader, kan komma från latinets ad = till, eller adeo = gå till. Månen går från fullmåne till ny fullmåne.
Det har funnits en kalender som styrdes av månen och solen, den romerska Lunisolarkalendern.
Decem är latin och betyder 10, alltså var december den tionde månaden.
År 46 f.Kr ersattes Lunisolarkalendern av Julianska kalendern. Den skapades av Julius Cesar som införde Juli månad. Senare införde kejsar Augustus även augusti månad och därmed kom december att bli den tolfte månaden.
Mer om kalendrar kommer här så småningom.
Nu är det december, eller julmånad som den kallades från1600-talet och fram till 1900-talet. Tidigare, före år 1608, användes även i Sverige det tyska namnet Christmånad. I Danmark fortsatte man använda det namnet, Kristmånad.
Ett vackert snölandskap. Tyvärr ser det inte så ut just där jag befinner mig.
Jul - Midvinterblot - Vintersolståndet
Midvinterblot är en monumentalmålning, målad av Carl Larsson. Motivet är hämtat från Ynglingatal som beskriver hur Svearnas kung Domalde låter sig offras i Uppsala tempel efter år av missväxt.
Carl Larsson (1853-1919)
Vintersolståndet, Yule, har firats i åtskilliga religioneroch kulturer.
I keltisk tro föds solguden denna dag, son av guden och gudinnan,den nye årskungen. Här finns många likheter med kristendomen som firar födelsen av Guds son.
Återfödelsen av Solen respektive Födelsen av Sonen.
Det är en klassisk dag för att ge gåvor, och en tid att festa efter slakten. Mycket ljus tänds för värme och upplysning i mörkret.
Det är nu solen ”vänder”, dvs. vi får längre och längre dagar. Detta har firats genom årtusenden i alla kulturer som känt till detta faktum. I grunden fanns det en rädsla att ljuset aldrig skulle komma tillbaka – om man inte firade det på något sätt.
Solstånd betyder helt enkelt att solen står stilla, det markerar tidpunkter i jordens kretsgång runt solen.
Ordet Yule, härstammar från keltiska årshjulet då det egentligen var vintersolståndet som firades. Yule betyder fest. Eller kanske det betyder hjul. Det är dock inte så troligt. Enligt lingvistiken lär ordet Yule komma från de ursprungliga skandinaverna och betydde då endast festen vid vintersolståndet. Ordet för hjul, engelskans wheel, kom från de indo-européer som kom till Skandinavien ca 3800 f. Kr.
Kristnandet av nordborna under 1100-talet underlättades av att den kristna julen sammanföll med tidpunkten för julbloten
Julblot, midvinterblot, julofferfest, var en högtid i fornnordisk religion som ägde rum vid vintersolståndet i slutet på december. Julblot var den högtidligaste offerfesten som fanns. Vid julblotet offrade man till gudarna för att få välsignelse över allt som växer
Många av de gamla traditionerna kring julen härrör från den tid då det var Vintersolståndet som firades. Det märks bl a på hur man vill jaga bort mörkret och de onda andar som man trodde hade tagit tillfånga solen, så man måste hjälpa till för att få tillbaka ljuset och värmen.
Ur den keltiska traditionen kommer den här beskrivningen:
”Den festen markerar årets början. Julhögtiden är hjulet på tidens spinnrock, som spinner garnet till årets matta och nu är berett att vila tills det åter snurrar på trettondagsafton. På julen föds solen ur mörkrets livmoder. Mörkret förvandlas till ljus. Julen är solens födelsefest, ljusets fest, trädets, glädjens, kärlekens och barnens fest. Man pyntar med mistel och järnek och hänger upp hjärtan överallt. Man pyntar med julgranar, gröna kvistar, röda och vita ljus. Man äter gröt och offrar till husanden, den lilla hustomten. Man leker, gissar gåtor och berättar historier. Inga hjul snurrar. Solen ska ha ro att födas och tiden vilar under festen. Julen är en vilotid som du ska njuta av.”
Kanske vår lust att bibehålla vissa traditioner med ljus och fester är ekon från ett förflutet sen många tusentals år tillbaka.
Julen kom att placeras vid vintersolståndet för ca 1600 år sedan.Firandet av vintersolståndet ersattes med julen, spred sig snart över världen och kom att helt ersätta firande enligt de gamla traditionerna.
Vintersolståndet är inte bara ett påhitt av de ”gamla” européerna. Ursprungsinnevånarna i Amerika hade solståndsriter som det finns spår av än idag. Det syns bl a i grottmålningar från tiden långt innan européerna anlände dit.
Vintersolståndet
Vintersolståndet är årets kortaste dag, följt av årets längsta natt. NU vänder det äntligen och blir ljusare – även om det går väldigt långsamt. Solen står nu som lägst på himlen på norra halvklotet, Jordaxeln lutar bort från solen, så mycket den kan. Norr om norra polcirkeln syns solen inte alls idag. Om ca två veckor är jorden som närmast solen, det kallas perihelium Jorden är alltså närmare solen i januari än den är i juni!
När det är vintersolstånd på norra halvklotet står solen som högst på himlen i Brasilien, södra Madagaskar och de norra delarna av Brisbane, Australien.
2005, inföll vintersolståndet onsdag den 21 december kl 19.35
Då lutar jordaxeln här på norra halvklotet som allra mest bort från solen. Det innebär att natten mellan den 21 och 22 är den längsta natten under året. Från och med den 22 blir dagarna längre och längre tills det återigen vänder vid sommarsolståndet.
Ett par exempel på hur lång natten är mellan onsdag och torsdag
Lund 17 timmar och 5 minuter
Göteborg 17 timmar och 34 minuter
Östersund 19 timmar och 33 minuter
I Kiruna kommer solen överhuvudtaget inte upp över horisonten.
Året delas in i fyra delar, det finns fyra olika ”solstånd”:
Solstices Vintersolstånd 21 dec 2005
Equinoxes Vårdagjämningen 20 mars 2006
Solstices Sommarsolståndet 21 jun 2006 (Midsommar)
Equinoxes Höstdagjämning 23 sep 2006
Solstices Vintersolstånd 22 dec 2006
Dessutom finns två andra speciella tillfällen, det är
Perihelion som infaller 4 jan 2006, då jorden under året befinner sig närmast solen.
Och Aphelion, som infaller 3 juli 2006, då jorden under året befinner sig längst bort från solen.
Dubbla budskap?
Polarnatt Vad/när är det?
*Första förklaringen kommer från SMHI:Solen kommer under någon del av året att befinna sig över eller under horisonten under ett eller flera dygn. Fenomenet kallas midnattssol respektive polarnatt.
Vid midnattssol är solen över horisonten hela dygnet. Den går alltså inte ner. Vid polarnatt går solen aldrig upp under dygnet. Vid norra polcirkeln inträffar detta under ett dygn per år nämligen vid sommarsolståndet respektive vintersolståndet.
Ju längre norrut man kommer desto längre blir den period som omfattas av midnattssol respektive polarnatt. För t ex Kiruna råder midnattssol från den 30 maj till och med den 15 juli. Solen är alltså uppe 47 dygn i sträck på Kirunas breddgrad. Polarnatten varar i 25 dygn enligt ’Den Svenska Almanackan’
*En annan förklaring hittade jag i Wikipedia:
Enligt artikel där börjar Polarnatten på norra halvklotet vid höstdagjämningen, omkring 23 september. Det är mitt i polarnatten vintersolståndet inträffar, 2005 exakt den 21 december, och polarnatten upphör vid vårdagjämningen omkring 21 mars. Polardag är det då följaktligen från vårdagjämningen, kulminerar vid sommarsolståndet omkring 21 juni och upphör vid höstdagjämning. På södra halvklotet är det precis tvärtom. Midvintermörker, som också kallas Middagsmörker, innebär att solen inte alls stiger över horisonten.
Halva året :
Hos SMHI hittar jag också denna information:
En kuriositet orsakas av att jordbanan inte är helt rund utan aningen elliptisk. Det medför att jorden inte har konstant hastighet i sin bana utan rör sig snabbare när vi är som närmast solen. Detta inträffar för närvarande i början av januari. Om man utgår från vårdagjämningen och räknar tiden fram till höstdagjämningen så erhålls knappt 186 ½ dagar. Tiden från höstdagjämningen till följande vårdagjämning är lite drygt 178 ½ dagar. Denna skillnad gör att dagen på nordpolen är en vecka längre än dagen är på Sydpolen. Detta gäller just nu. På mycket lång sikt, tusentals år, ändras jordbanan och förhållande blir annorlunda.
Det verkar vara de perioderna författaren till artikeln i Wikipedia kallar polarnatt respektive polardag!Källor:
