Vårt Solsystem

Snapshot suns magnetic field v.7 2006
Bilden ovan visar magnetiska fält runt solen denna vecka och kommer från NASA.

Solsystemet


Klicka här för att komma tillbaka till början

Fakta om: Månen

Månen, Luna

  • är en satellit till jorden och den himlakropp som är närmast oss.
  • cirkulerar ett varv runt jorden på ca 28 dygn. (Synodisk omloppstid)
  • Under den tiden genomgås en hel måncykel med alla månfaser.
  • har givit upphov till begreppet månad men numera är en månad längre än en måncykel.

Medelavstånd mellan jorden o månen 384 392 km
Månens diameter är 3 476 km vid ekvatorn, Jorden är 12 756 km vid ekvatorn.
Månens densitet (täthet)  är 3,34, Jordens 5,2 och vattens densitet är 1,00
Månens omkrets är 10 940 km

Man ser alltid samma sida av månen från jorden. Månens baksida ser vi aldrig beroende på att månen roterar runt sin egen axel ganska precis en gång per varv runt jorden

Solförmörkelse är när månen står framför solen så att den täcker solen helt eller delvis.

Månförmörkelse är när månen står i jordens skugga, och därför inte syns

Månen består till största delen av sten och metall, den har ganska långsam rotation, tät yta, inga ringar och få satelliter. Det finns en stor krater, Kopernikus, som är 96 kilometer bred. Den kan man se tydligt från jorden med en kikare

Det blåser inte på månen, det beror på att den inte har någon atmosfär.

Månen ingår som en av planeterna i zodiaken

Månen är det andra starkast lysande objektet på himlen efter Solen.

Trots att det bara tar 27, 322 dygn för månen att gå runt jorden, behöver den ca 2 dygn  till för att hinna ifatt solen. I medeltal är tiden mellan två fullmånar, en liten måncykel, 29,53 dygn. Den faktiska tiden varierar mellan knappt 29 och drygt 30 dygn.

En hel måncykel består av knappt 14 synodiska månader då det varierar hur mycket vi kan se av månen.

En mån-dag är lite drygt två veckor och natten på månen är lika lång. Det har att göra med att den roterar så pass långsamt.
 Klicka här för att komma tillbaka till början

Vintersolståndet

Vintersolståndet är årets kortaste dag, följt av årets längsta natt. NU vänder det äntligen och blir ljusare – även om det går väldigt långsamt. Solen står nu som lägst på himlen på norra halvklotet, Jordaxeln lutar bort från solen, så mycket den kan. Norr om norra polcirkeln syns solen inte alls idag. Om ca två veckor är jorden som närmast solen, det kallas perihelium Jorden är alltså närmare solen i januari än den är i juni!

När det är vintersolstånd på norra halvklotet står solen som högst på himlen i Brasilien, södra Madagaskar och de norra delarna av Brisbane, Australien.

2005, inföll vintersolståndet onsdag den 21 december kl 19.35 

Då lutar jordaxeln här på norra halvklotet som allra mest bort från solen. Det innebär att natten mellan den 21 och 22 är den längsta natten under året. Från och med den 22 blir dagarna längre och längre tills det återigen vänder vid sommarsolståndet.    

Ett par exempel på hur lång natten är mellan onsdag och torsdag

Lund 17 timmar och 5 minuter                                                                                 

Göteborg 17 timmar och 34 minuter                                                

Östersund 19 timmar och 33 minuter

I Kiruna kommer solen överhuvudtaget inte upp över horisonten.

Året delas in i fyra delar, det finns fyra olika ”solstånd”:

Solstices      Vintersolstånd                21 dec   2005    

Equinoxes    Vårdagjämningen            20 mars 2006                 

Solstices      Sommarsolståndet          21 jun    2006 (Midsommar)

Equinoxes    Höstdagjämning              23 sep   2006                  

Solstices      Vintersolstånd                 22 dec   2006    

Dessutom finns två andra speciella tillfällen, det är

Perihelion som infaller 4 jan 2006, då jorden under året befinner sig närmast solen.

Och Aphelion, som infaller 3 juli 2006, då jorden under året befinner sig längst bort från solen.

Dubbla budskap?

Polarnatt Vad/när är det?

 *Första förklaringen kommer från SMHI:Solen kommer under någon del av året att befinna sig över eller under horisonten under ett eller flera dygn. Fenomenet kallas midnattssol respektive polarnatt.

Vid midnattssol är solen över horisonten hela dygnet. Den går alltså inte ner. Vid polarnatt går solen aldrig upp under dygnet. Vid norra polcirkeln inträffar detta under ett dygn per år nämligen vid sommarsolståndet respektive vintersolståndet.

Ju längre norrut man kommer desto längre blir den period som omfattas av midnattssol respektive polarnatt. För t ex Kiruna råder midnattssol från den 30 maj till och med den 15 juli. Solen är alltså uppe 47 dygn i sträck på Kirunas breddgrad. Polarnatten varar i 25 dygn enligt ’Den Svenska Almanackan’

 

*En annan förklaring hittade jag i Wikipedia:

Enligt artikel där börjar Polarnatten på norra halvklotet vid höstdagjämningen, omkring 23 september. Det är mitt i polarnatten vintersolståndet inträffar,  2005 exakt den 21 december, och polarnatten upphör vid vårdagjämningen omkring 21 mars. Polardag är det då följaktligen från vårdagjämningen, kulminerar vid sommarsolståndet omkring 21 juni och upphör vid höstdagjämning. På södra halvklotet är det precis tvärtom. Midvintermörker, som också kallas Middagsmörker, innebär att solen inte alls stiger över horisonten.

 Halva året :

Hos SMHI hittar jag också denna information:

En kuriositet orsakas av att jordbanan inte är helt rund utan aningen elliptisk. Det medför att jorden inte har konstant hastighet i sin bana utan rör sig snabbare när vi är som närmast solen. Detta inträffar för närvarande i början av januari. Om man utgår från vårdagjämningen och räknar tiden fram till höstdagjämningen så erhålls knappt 186 ½ dagar. Tiden från höstdagjämningen till följande vårdagjämning är lite drygt 178 ½ dagar. Denna skillnad gör att dagen på nordpolen är en vecka längre än dagen är på Sydpolen. Detta gäller just nu. På mycket lång sikt, tusentals år, ändras jordbanan och förhållande blir annorlunda.

Det verkar vara de perioderna författaren till artikeln i Wikipedia kallar polarnatt respektive polardag!

Källor:

SMHI

Sacaea-Saturnalia

NASA:s Rymdkalender

Institutionen för astronomi vid Lunds Universitet

Wikipedia

NASA Sience


Månen

 Luna   - Månen

    är en satellit till jorden och den himlakropp som är närmast oss.

 

    cirkulerar ett varv runt jorden på ca 28 dygn. (Synodisk omloppstid)

 

    under den tiden genomgås en hel måncykel med alla månfaser.

 

    har givit upphov till begreppet månad men numera är en månad längre än en måncykel

 
 

    Medelavstånd mellan jorden o månen 384 392 km

 

Månens diameter är 3 476 km vid ekvatorn, Jorden är 12 756 km vid ekvatorn.

 

Månens densitet (täthet)  är 3,34, Jordens 5,2 och vattens densitet är 1,00

 

Månens omkrets är 10 940 km

 Månen

 

 

Man ser alltid samma sida av månen från jorden. Månens baksida ser vi aldrig beroende på att månen roterar runt sin egen axel ganska precis en gång per varv runt jorden.

 

Solförmörkelse är när månen står framför solen så att den täcker solen helt eller delvis.

 

Månförmörkelse är när månen står i jordens skugga, och därför inte syns.

 

Månen består till största delen av sten och metall, den har ganska långsam rotation, tät yta, inga ringar och få satelliter.

 

Det finns en krater, Kopernikus, som är 96 kilometer bred. Den kan man se tydligt från jorden med en kikare

 

Det blåser inte på månen, det beror på att den inte har någon atmosfär.

 

Månen ingår som en av planeterna i zodiaken.

 

Månen är det andra starkast lysande objektet på himlen efter solenTrots att det bara tar 27, 322 dygn för månen at gå runt jorden, behöver den ca 2 dygn  till för att hinna ifatt solen. I medeltal är tiden mellan två fullmånar, en liten måncykel, 29,53 dygn. Den faktiska tiden varierar mellan knappt 29 och drygt 30 dygn.

 

En hel måncykel består av knappt 14 synodiska månader då det varierar hur mycket vi kan se av månen.

 

Källor:

SMHI

Sacaea-Saturnalia

NASA:s Rymdkalender

Institutionen för astronomi vid Lunds Universitet

Wikipedia

NASA Sience


Blue Moon

Blue moon

 
är ett uttryck som inte går att rakt av översätta till svenska med ”blå måne”. Det engelska uttrycket betyder ”väldigt sällan”, och engelskans ”once in a blue moon” betyder ”ungefär vart hundrade år”. Mest jämförbart blir det om vi på svenska säger ”lika troligt som att månen är en ost”.

 
Den betydelse som verkar självklar är att månen (inte nödvändigtvis fullmånen) ser ovanligt blåaktig ut, något som är mycket sällsynt.

 
Det fenomenet kan bero på t ex dammpartiklar i atmosfären som kan finnas efter  t ex vulkanutbrott. Det inträffade efter skogsbränder i Sverige 1950, i Kanada 1951 och efter utbrott i Indonesiska vulkanen Krakatoa 1883 då månen såg blå ut i nära två år. En sådan blå måne kan knappast fastställas tidsmässigt i förväg.

  

Uttrycket blue moon har flera olika betydelser:

 
– en vanlig fras för en unik händelse som har mycket lite med månen att göra

 

– beskrivning av en viss färg på månen, den är oftast gulaktig och sällan blåaktig

 

– fullmånen har i engelsk folklore fått det namnet

 

– blue moon är en udda beteckning på en udda fullmåne

 

   som helt saknar ett svenskt namn.

 

 

 

Det finns två definitioner på en blue Moon i betydelsen en udda (extra) fullmåne.

 

* en relativt modern definition, då den andra fullmånen i en kalendermånad avses. Den första fullmånen måste då uppträda precis vid, eller i början av, en månad så att nästa fullmåne hinner infalla under samma månad.

 

Den här förklaringen har uppstått genom ett misstag begånget år 1946 av tidskriften Sky and Telescope, mer om det finns artikeln "What's a Blue Moon?".

 

* en äldre definition där Blue Moon är den tredje fullmånen i ett kvartal med fyra fullmånar. Det nämndes åren 1829 till 1937 i Maine´s  Farmer's Almanac och stämmer inte med den ”modernare” förklaringen.

 

 

 

Oregelbundenheten när det gäller en extra måne har att göra med den kristna kyrkokalendern, Gregorianska kalendern. Kalendern skapades av Påven Gregorius XIII år 1582 då den äldre julianska var i otakt med det naturliga året

 

Månens identitet var viktig eftersom den t ex avgjorde vilket datum Påsken inföll. Ett år med tretton fullmånar gjorde kalendern skev eftersom det bara fanns namn för tolv mån-ader. Varje månad i kalendern hade i genomsnitt 29,5306 dygn, den synodiska månaden eller lunation.

 

I den Gregorianska kalendern är varje månad längre än så med undantaget februari som oftast har 28 dagar. Därigenom händer det relativt sällan att vissa år har en extra fullmåne, tretton istället för tolv. En kalendarisk Blue moon, en trettonde måne, uppträder i genomsnitt var 2,72: e år. Därigenom kunde kyrkoårets uppläggning behållas.

 

De månader det oftast sker att fullmånen uppträder två gånger är januari och mars. Det har att göra med den korta månad som ligger mellan dem. Om en fullmåne uppträder precis i slutet av januari är det möjligt att nästa fullmåne inte infaller förrän i början av mars

 

Februari är också avgörande för ett fenomen som inträffar var nittonde år. Då har nämligen både januari och mars fullmåne två gånger och februari ingen alls. 

 

 

 

Ingen blue moon, ”extra måne”, kommer att infalla åren

 

2006, 2011, 2014 och 2017.

 

De åren är det alltså 12 fullmånar fördelade på 12 månader.

 

 

 

Senast en extra måne, eller en blue moon, inföll enligt                                             

 

den gamla definitionen var

 

31 juli, 2004, den andra fullmånen i juli.

 

2005 och 2006 ingen alls och

 

de kommande två kalendariska Blue moons beräknas infalla

 

30 juni, 2007 och

 

31 december, 2009.

 

För mer förklaringar gå till: http://www.inconstantmoon.com/cyc_blue.htm.

 

 

 

Den mer ”moderna” definitionen av blue moon är egentligen inte så meningsfull. Den visar ändå på ett intressant astronomiskt fenomen. Att två fullmånar råkar infalla samma kalendermånad är ganska skickligt rent matematiskt med tanke på att det är i 29,5 dygn mellan dem.

 

                    

 

Tidszoner

 

Varje fullmåne uppstår samtidigt överallt, men klockor och kalendrar är inte lika.  En kväll 31 aug. i Europa är det tidig morgon 1 sep. i Australien.

 

Alltså kan det inträffa att när vi i Sverige ser den ”extra” månen, ser invånarna i Sidney bara en vanlig fullmåne. Problemet med tiden justeras genom att astronomer och kalendermakare över hela världen utgår från Greenwichtid Greenwich Mean Time, IAT International Atomic Time eller UTC-tidszonen Universal Time.

 

När vi tittar på månen utan hjälp av teleskop ser månen ut att vara full i nästan tre dygn så det här har ingen praktisk betydelse för oss betraktare. 


Källor:
Sky and Telescope
Sky and Telescope/Moon
Farmers Almanac