Qilin´s bibliotek

Blue moon

 
är ett uttryck som inte går att rakt av översätta till svenska med ”blå måne”. Det engelska uttrycket betyder ”väldigt sällan”, och engelskans ”once in a blue moon” betyder ”ungefär vart hundrade år”. Mest jämförbart blir det om vi på svenska säger ”lika troligt som att månen är en ost”.

 
Den betydelse som verkar självklar är att månen (inte nödvändigtvis fullmånen) ser ovanligt blåaktig ut, något som är mycket sällsynt.

 
Det fenomenet kan bero på t ex dammpartiklar i atmosfären som kan finnas efter  t ex vulkanutbrott. Det inträffade efter skogsbränder i Sverige 1950, i Kanada 1951 och efter utbrott i Indonesiska vulkanen Krakatoa 1883 då månen såg blå ut i nära två år. En sådan blå måne kan knappast fastställas tidsmässigt i förväg.

Uttrycket blue moon har flera olika betydelser:

 
– en vanlig fras för en unik händelse som har mycket lite med månen att göra

– beskrivning av en viss färg på månen, den är oftast gulaktig och sällan blåaktig

– fullmånen har i engelsk folklore fått det namnet

– blue moon är en udda beteckning på en udda fullmåne

   som helt saknar ett svenskt namn.

Det finns två definitioner på en blue Moon i betydelsen en udda (extra) fullmåne.

* en relativt modern definition, då den andra fullmånen i en kalendermånad avses. Den första fullmånen måste då uppträda precis vid, eller i början av, en månad så att nästa fullmåne hinner infalla under samma månad.

Den här förklaringen har uppstått genom ett misstag begånget år 1946 av tidskriften Sky and Telescope, mer om det finns artikeln "What's a Blue Moon?".

* en äldre definition där Blue Moon är den tredje fullmånen i ett kvartal med fyra fullmånar. Det nämndes åren 1829 till 1937 i Maine´s  Farmer's Almanac och stämmer inte med den ”modernare” förklaringen.

Oregelbundenheten när det gäller en extra måne har att göra med den kristna kyrkokalendern, Gregorianska kalendern. Kalendern skapades av Påven Gregorius XIII år 1582 då den äldre julianska var i otakt med det naturliga året

Månens identitet var viktig eftersom den t ex avgjorde vilket datum Påsken inföll. Ett år med tretton fullmånar gjorde kalendern skev eftersom det bara fanns namn för tolv mån-ader. Varje månad i kalendern hade i genomsnitt 29,5306 dygn, den synodiska månaden eller lunation.

I den Gregorianska kalendern är varje månad längre än så med undantaget februari som oftast har 28 dagar. Därigenom händer det relativt sällan att vissa år har en extra fullmåne, tretton istället för tolv. En kalendarisk Blue moon, en trettonde måne, uppträder i genomsnitt var 2,72: e år. Därigenom kunde kyrkoårets uppläggning behållas.

De månader det oftast sker att fullmånen uppträder två gånger är januari och mars. Det har att göra med den korta månad som ligger mellan dem. Om en fullmåne uppträder precis i slutet av januari är det möjligt att nästa fullmåne inte infaller förrän i början av mars

Februari är också avgörande för ett fenomen som inträffar var nittonde år. Då har nämligen både januari och mars fullmåne två gånger och februari ingen alls. 

Ingen blue moon, ”extra måne”, kommer att infalla åren

2006, 2011, 2014 och 2017.

De åren är det alltså 12 fullmånar fördelade på 12 månader.

Senast en extra måne, eller en blue moon, inföll enligt                                             

den gamla definitionen var

31 juli, 2004, den andra fullmånen i juli.

2005 och 2006 ingen alls och

de kommande två kalendariska Blue moons beräknas infalla

30 juni, 2007 och

31 december, 2009.

För mer förklaringar gå till: http://www.inconstantmoon.com/cyc_blue.htm.

Den mer ”moderna” definitionen av blue moon är egentligen inte så meningsfull. Den visar ändå på ett intressant astronomiskt fenomen. Att två fullmånar råkar infalla samma kalendermånad är ganska skickligt rent matematiskt med tanke på att det är i 29,5 dygn mellan dem.

Tidszoner

Varje fullmåne uppstår samtidigt överallt, men klockor och kalendrar är inte lika.  En kväll 31 aug. i Europa är det tidig morgon 1 sep. i Australien.

Alltså kan det inträffa att när vi i Sverige ser den ”extra” månen, ser invånarna i Sidney bara en vanlig fullmåne. Problemet med tiden justeras genom att astronomer och kalendermakare över hela världen utgår från Greenwichtid Greenwich Mean Time, IAT International Atomic Time eller UTC-tidszonen Universal Time.

När vi tittar på månen utan hjälp av teleskop ser månen ut att vara full i nästan tre dygn så det här har ingen praktisk betydelse för oss betraktare.