Vem är Qilin?
Namnet kommer av kinesiskans ord för enhörning - Chi-lin eller Ky-lin.
Chi (=Ki eller Qi) är ett grundbegrepp i kinesisk filosofi Det förklaras ofta med något av orden dolda energiformer, esoterisk energi, grundkraft, andlig energi, guds energi, livskraft, mana, subtil energi eller universalenergi
Qi kan ses som "livskraften", energin som finns i allt och som i människan flödar i ett grenverk av kanaler.
Människans hälsotillstånd och harmoni är beroende av balansen och det fria flödet i detta system.Det är samma ord som finns i övningarna Qi Gong och Tai Chi, som är både meditation och gymnastik. (Tai Chi är också är namnet på Yin & Yang-symbolen). 
Den kinesiska gudinnan Kuan-Yin avbildas ofta tilsammans med en enhörning.
Motsvarande symbol finns i antik och medeltida mytologi, där enhörningen ofta är avbildad tillsammans med en jungfru.
Enhörningen i mytologin är väldigt skygga djur som vaktar livets träd och bekämpar ondska.
De står för renhet och kraft, evigt liv och frihet. Latinska namnet Unicorn har den gemensamt med noshörningen.
Jag är född i stjärntecknet SKYTTEN, Sagittarius. Avbildas ofta som en kentaur, en varelse som är hälften man och hälften häst .
Kentaurerna höll enligt legenderna till i otillgängliga bergstrakter och kände till alla naturens krafter En berömd kentaur var Cherion som var han så vis och lärd att många unga greker gick i lära hos honom.
Skyttens element är eld och associeras med frihet. Skyttens härskarplanet är Jupiter.
Månadssten Hematit (blodsten) eller Turkos. Skyttar brukar i horoskopen betecknas som äventyrslystna, kunskapstörstande och sportiga.
Jag har fått mitt personliga horoskop ställt, jag har accendenten i tvillingarna
och är "charmerande, öppen, rättfram, nyfiken, kunskapstörstande, ser ljust på tillvaron och är förtjust i att resa".
Enligt österländskt tänkande är jag född i Drakens år. Drakmänniskor anses vara
exotiska, besitter magiska krafter och har en stor intuitiv förmåga.
Jaha, men vem f-n är hon då? Jo en god häxa förstås ;)
"Beware, I can go from zero to bitch in 0.1 seconds"
En utställning - Ger dessa bilder en bild av vem Qilin är?
Jo, social ensamgångare har jag presenterat mig som.
Vad är en sån, det är inte alla som förstår det har jag förstått
Kunde också ha skrivit ensamvarg, men det kändes för begränsat.
Mitt behov av att vara ensam, eller snarare att vara för mig själv, är oerhört stort.
Många uppfattar mig som: Social. Trevlig. Omtyckt. 
Jag har förmodligen stor ”social kompetens” (fruktansvärt uttryck – det kan bli en hel avhandling bara om min inställning till det, så bort det just nu)
. 
Jag tycker om att träffa folk, umgås, ha roligt 
, men – och det är ett stort men - bara när jag själv vill.
Det är inte egoism, det är ren självbevarelsedrift.
På fest går jag därifrån när jag tröttnar eller stannar
till de sista går (eller värdfolk somnar ) 
På kvarterskrogen stannar jag en kvart eller ett par timmar 
eller till en timme efter stängningsdags.
Sällan gör jag något socialt ”bara för att man måste”.
Jag håller gärna tal – vid lämpliga (och beklagligtvis ibland olämpliga) tillfällen.. 
Inga bra tal
men pratar på gör jag.
Som barn och tonåring var jag oerhört blyg. Så småningom insåg jag att
min tystnad till stor del berodde på att det inte var någon idé att säga något. Där och då.
Så jag övade med tiden upp min vana att samtala och bytte umgänge. 
Umgås gärna och ofta med folk men är mycket försiktig med att komma för nära. Eller låta någon komma för nära mig.
Därför har jag många bekanta, stor umgängeskrets och mycket få vänner.
Jag är hellre ensam en vecka mitt i skogen än åker på charterresa med kompisar. Åker jag utomlands åker jag helst ensam – och inte med charter. Då det blir det roligare nämligen.
Det finns ett fåtal människor jag kan vara ensam tillsammans med. Att alltså kunna vara på samma plats utan något tvång att vara trevlig, prata hela tiden, göra samma saker
och göra allt tillsammans.
Så
detta är en social ensamgångare:
Social men går helst ensam
.
Jodå, jag har gröna fingrar också.
Qilins CV
om det skulle intressera någon!
Dock inte i nämnd ordning och inte heller i prioriteringsordning..
Beteendevetare
Undersköterska
Ekonom
Lite häxa
Museum-lärare
Hittas ofta på kvarterskrogen
Föreståndare, hem för vuxna psykiskt handikappade
Handläggare/Utredningssekreterare
Singel med blommig katt
Mormor
Guide
Väktare
Antroposof
Pank och fågelfri
Mött och förlorat en livskamrat
Två styck barnbarn – mina prinsar
Röker för mycket, tänker inte sluta
Butiksföreståndare
Mellanstadielärare
Ett styck dotter
Å så var det en del till ...
December
Året delas in i månader (Hrm, det visste i alla fall jag redan)
Det kallas månader för att det motsvarar ett månvarv kring jorden. En månad ska då vara tiden mellan två fullmånar.
Första delen av ordet kommer av måne, andra delen -ad eller -ader, kan komma från latinets ad = till, eller adeo = gå till. Månen går från fullmåne till ny fullmåne.
Det har funnits en kalender som styrdes av månen och solen, den romerska Lunisolarkalendern.
Decem är latin och betyder 10, alltså var december den tionde månaden.
År 46 f.Kr ersattes Lunisolarkalendern av Julianska kalendern. Den skapades av Julius Cesar som införde Juli månad. Senare införde kejsar Augustus även augusti månad och därmed kom december att bli den tolfte månaden.
Mer om kalendrar kommer här så småningom.
Nu är det december, eller julmånad som den kallades från1600-talet och fram till 1900-talet. Tidigare, före år 1608, användes även i Sverige det tyska namnet Christmånad. I Danmark fortsatte man använda det namnet, Kristmånad.
Ett vackert snölandskap. Tyvärr ser det inte så ut just där jag befinner mig.
Jul - Midvinterblot - Vintersolståndet
Midvinterblot är en monumentalmålning, målad av Carl Larsson. Motivet är hämtat från Ynglingatal som beskriver hur Svearnas kung Domalde låter sig offras i Uppsala tempel efter år av missväxt.
Carl Larsson (1853-1919)
Vintersolståndet, Yule, har firats i åtskilliga religioneroch kulturer.
I keltisk tro föds solguden denna dag, son av guden och gudinnan,den nye årskungen. Här finns många likheter med kristendomen som firar födelsen av Guds son.
Återfödelsen av Solen respektive Födelsen av Sonen.
Det är en klassisk dag för att ge gåvor, och en tid att festa efter slakten. Mycket ljus tänds för värme och upplysning i mörkret.
Det är nu solen ”vänder”, dvs. vi får längre och längre dagar. Detta har firats genom årtusenden i alla kulturer som känt till detta faktum. I grunden fanns det en rädsla att ljuset aldrig skulle komma tillbaka – om man inte firade det på något sätt.
Solstånd betyder helt enkelt att solen står stilla, det markerar tidpunkter i jordens kretsgång runt solen.
Ordet Yule, härstammar från keltiska årshjulet då det egentligen var vintersolståndet som firades. Yule betyder fest. Eller kanske det betyder hjul. Det är dock inte så troligt. Enligt lingvistiken lär ordet Yule komma från de ursprungliga skandinaverna och betydde då endast festen vid vintersolståndet. Ordet för hjul, engelskans wheel, kom från de indo-européer som kom till Skandinavien ca 3800 f. Kr.
Kristnandet av nordborna under 1100-talet underlättades av att den kristna julen sammanföll med tidpunkten för julbloten
Julblot, midvinterblot, julofferfest, var en högtid i fornnordisk religion som ägde rum vid vintersolståndet i slutet på december. Julblot var den högtidligaste offerfesten som fanns. Vid julblotet offrade man till gudarna för att få välsignelse över allt som växer
Många av de gamla traditionerna kring julen härrör från den tid då det var Vintersolståndet som firades. Det märks bl a på hur man vill jaga bort mörkret och de onda andar som man trodde hade tagit tillfånga solen, så man måste hjälpa till för att få tillbaka ljuset och värmen.
Ur den keltiska traditionen kommer den här beskrivningen:
”Den festen markerar årets början. Julhögtiden är hjulet på tidens spinnrock, som spinner garnet till årets matta och nu är berett att vila tills det åter snurrar på trettondagsafton. På julen föds solen ur mörkrets livmoder. Mörkret förvandlas till ljus. Julen är solens födelsefest, ljusets fest, trädets, glädjens, kärlekens och barnens fest. Man pyntar med mistel och järnek och hänger upp hjärtan överallt. Man pyntar med julgranar, gröna kvistar, röda och vita ljus. Man äter gröt och offrar till husanden, den lilla hustomten. Man leker, gissar gåtor och berättar historier. Inga hjul snurrar. Solen ska ha ro att födas och tiden vilar under festen. Julen är en vilotid som du ska njuta av.”
Kanske vår lust att bibehålla vissa traditioner med ljus och fester är ekon från ett förflutet sen många tusentals år tillbaka.
Julen kom att placeras vid vintersolståndet för ca 1600 år sedan.Firandet av vintersolståndet ersattes med julen, spred sig snart över världen och kom att helt ersätta firande enligt de gamla traditionerna.
Vintersolståndet är inte bara ett påhitt av de ”gamla” européerna. Ursprungsinnevånarna i Amerika hade solståndsriter som det finns spår av än idag. Det syns bl a i grottmålningar från tiden långt innan européerna anlände dit.
Vintersolståndet
Vintersolståndet är årets kortaste dag, följt av årets längsta natt. NU vänder det äntligen och blir ljusare – även om det går väldigt långsamt. Solen står nu som lägst på himlen på norra halvklotet, Jordaxeln lutar bort från solen, så mycket den kan. Norr om norra polcirkeln syns solen inte alls idag. Om ca två veckor är jorden som närmast solen, det kallas perihelium Jorden är alltså närmare solen i januari än den är i juni!
När det är vintersolstånd på norra halvklotet står solen som högst på himlen i Brasilien, södra Madagaskar och de norra delarna av Brisbane, Australien.
2005, inföll vintersolståndet onsdag den 21 december kl 19.35
Då lutar jordaxeln här på norra halvklotet som allra mest bort från solen. Det innebär att natten mellan den 21 och 22 är den längsta natten under året. Från och med den 22 blir dagarna längre och längre tills det återigen vänder vid sommarsolståndet.
Ett par exempel på hur lång natten är mellan onsdag och torsdag
Lund 17 timmar och 5 minuter
Göteborg 17 timmar och 34 minuter
Östersund 19 timmar och 33 minuter
I Kiruna kommer solen överhuvudtaget inte upp över horisonten.
Året delas in i fyra delar, det finns fyra olika ”solstånd”:
Solstices Vintersolstånd 21 dec 2005
Equinoxes Vårdagjämningen 20 mars 2006
Solstices Sommarsolståndet 21 jun 2006 (Midsommar)
Equinoxes Höstdagjämning 23 sep 2006
Solstices Vintersolstånd 22 dec 2006
Dessutom finns två andra speciella tillfällen, det är
Perihelion som infaller 4 jan 2006, då jorden under året befinner sig närmast solen.
Och Aphelion, som infaller 3 juli 2006, då jorden under året befinner sig längst bort från solen.
Dubbla budskap?
Polarnatt Vad/när är det?
*Första förklaringen kommer från SMHI:Solen kommer under någon del av året att befinna sig över eller under horisonten under ett eller flera dygn. Fenomenet kallas midnattssol respektive polarnatt.
Vid midnattssol är solen över horisonten hela dygnet. Den går alltså inte ner. Vid polarnatt går solen aldrig upp under dygnet. Vid norra polcirkeln inträffar detta under ett dygn per år nämligen vid sommarsolståndet respektive vintersolståndet.
Ju längre norrut man kommer desto längre blir den period som omfattas av midnattssol respektive polarnatt. För t ex Kiruna råder midnattssol från den 30 maj till och med den 15 juli. Solen är alltså uppe 47 dygn i sträck på Kirunas breddgrad. Polarnatten varar i 25 dygn enligt ’Den Svenska Almanackan’
*En annan förklaring hittade jag i Wikipedia:
Enligt artikel där börjar Polarnatten på norra halvklotet vid höstdagjämningen, omkring 23 september. Det är mitt i polarnatten vintersolståndet inträffar, 2005 exakt den 21 december, och polarnatten upphör vid vårdagjämningen omkring 21 mars. Polardag är det då följaktligen från vårdagjämningen, kulminerar vid sommarsolståndet omkring 21 juni och upphör vid höstdagjämning. På södra halvklotet är det precis tvärtom. Midvintermörker, som också kallas Middagsmörker, innebär att solen inte alls stiger över horisonten.
Halva året :
Hos SMHI hittar jag också denna information:
En kuriositet orsakas av att jordbanan inte är helt rund utan aningen elliptisk. Det medför att jorden inte har konstant hastighet i sin bana utan rör sig snabbare när vi är som närmast solen. Detta inträffar för närvarande i början av januari. Om man utgår från vårdagjämningen och räknar tiden fram till höstdagjämningen så erhålls knappt 186 ½ dagar. Tiden från höstdagjämningen till följande vårdagjämning är lite drygt 178 ½ dagar. Denna skillnad gör att dagen på nordpolen är en vecka längre än dagen är på Sydpolen. Detta gäller just nu. På mycket lång sikt, tusentals år, ändras jordbanan och förhållande blir annorlunda.
Det verkar vara de perioderna författaren till artikeln i Wikipedia kallar polarnatt respektive polardag!Källor:
Månen
Luna - Månen
är en satellit till jorden och den himlakropp som är närmast oss.
cirkulerar ett varv runt jorden på ca 28 dygn. (Synodisk omloppstid)
under den tiden genomgås en hel måncykel med alla månfaser.
har givit upphov till begreppet månad men numera är en månad längre än en måncykel
Medelavstånd mellan jorden o månen 384 392 km
Månens diameter är 3 476 km vid ekvatorn, Jorden är 12 756 km vid ekvatorn.
Månens densitet (täthet) är 3,34, Jordens 5,2 och vattens densitet är 1,00
Månens omkrets är 10 940 km
Man ser alltid samma sida av månen från jorden. Månens baksida ser vi aldrig beroende på att månen roterar runt sin egen axel ganska precis en gång per varv runt jorden.
Solförmörkelse är när månen står framför solen så att den täcker solen helt eller delvis.
Månförmörkelse är när månen står i jordens skugga, och därför inte syns.
Månen består till största delen av sten och metall, den har ganska långsam rotation, tät yta, inga ringar och få satelliter.
Det finns en krater, Kopernikus, som är 96 kilometer bred. Den kan man se tydligt från jorden med en kikare
Det blåser inte på månen, det beror på att den inte har någon atmosfär.
Månen ingår som en av planeterna i zodiaken.
Månen är det andra starkast lysande objektet på himlen efter solenTrots att det bara tar 27, 322 dygn för månen at gå runt jorden, behöver den ca 2 dygn till för att hinna ifatt solen. I medeltal är tiden mellan två fullmånar, en liten måncykel, 29,53 dygn. Den faktiska tiden varierar mellan knappt 29 och drygt 30 dygn.
En hel måncykel består av knappt 14 synodiska månader då det varierar hur mycket vi kan se av månen.
Källor:
Blue Moon
Blue moon
är ett uttryck som inte går att rakt av översätta till svenska med ”blå måne”. Det engelska uttrycket betyder ”väldigt sällan”, och engelskans ”once in a blue moon” betyder ”ungefär vart hundrade år”. Mest jämförbart blir det om vi på svenska säger ”lika troligt som att månen är en ost”.
Den betydelse som verkar självklar är att månen (inte nödvändigtvis fullmånen) ser ovanligt blåaktig ut, något som är mycket sällsynt.
Det fenomenet kan bero på t ex dammpartiklar i atmosfären som kan finnas efter t ex vulkanutbrott. Det inträffade efter skogsbränder i Sverige 1950, i Kanada 1951 och efter utbrott i Indonesiska vulkanen Krakatoa 1883 då månen såg blå ut i nära två år. En sådan blå måne kan knappast fastställas tidsmässigt i förväg.
Uttrycket blue moon har flera olika betydelser:
– en vanlig fras för en unik händelse som har mycket lite med månen att göra
– beskrivning av en viss färg på månen, den är oftast gulaktig och sällan blåaktig
– fullmånen har i engelsk folklore fått det namnet
– blue moon är en udda beteckning på en udda fullmåne
som helt saknar ett svenskt namn.
Det finns två definitioner på en blue Moon i betydelsen en udda (extra) fullmåne.
* en relativt modern definition, då den andra fullmånen i en kalendermånad avses. Den första fullmånen måste då uppträda precis vid, eller i början av, en månad så att nästa fullmåne hinner infalla under samma månad.
Den här förklaringen har uppstått genom ett misstag begånget år 1946 av tidskriften Sky and Telescope, mer om det finns artikeln "What's a Blue Moon?".
* en äldre definition där Blue Moon är den tredje fullmånen i ett kvartal med fyra fullmånar. Det nämndes åren 1829 till 1937 i Maine´s Farmer's Almanac och stämmer inte med den ”modernare” förklaringen.
Oregelbundenheten när det gäller en extra måne har att göra med den kristna kyrkokalendern, Gregorianska kalendern. Kalendern skapades av Påven Gregorius XIII år 1582 då den äldre julianska var i otakt med det naturliga året
Månens identitet var viktig eftersom den t ex avgjorde vilket datum Påsken inföll. Ett år med tretton fullmånar gjorde kalendern skev eftersom det bara fanns namn för tolv mån-ader. Varje månad i kalendern hade i genomsnitt 29,5306 dygn, den synodiska månaden eller lunation.
I den Gregorianska kalendern är varje månad längre än så med undantaget februari som oftast har 28 dagar. Därigenom händer det relativt sällan att vissa år har en extra fullmåne, tretton istället för tolv. En kalendarisk Blue moon, en trettonde måne, uppträder i genomsnitt var 2,72: e år. Därigenom kunde kyrkoårets uppläggning behållas.
De månader det oftast sker att fullmånen uppträder två gånger är januari och mars. Det har att göra med den korta månad som ligger mellan dem. Om en fullmåne uppträder precis i slutet av januari är det möjligt att nästa fullmåne inte infaller förrän i början av mars
Februari är också avgörande för ett fenomen som inträffar var nittonde år. Då har nämligen både januari och mars fullmåne två gånger och februari ingen alls.
Ingen blue moon, ”extra måne”, kommer att infalla åren
2006, 2011, 2014 och 2017.
De åren är det alltså 12 fullmånar fördelade på 12 månader.
Senast en extra måne, eller en blue moon, inföll enligt
den gamla definitionen var
31 juli, 2004, den andra fullmånen i juli.
2005 och 2006 ingen alls och
de kommande två kalendariska Blue moons beräknas infalla
30 juni, 2007 och
31 december, 2009.
För mer förklaringar gå till: http://www.inconstantmoon.com/cyc_blue.htm.
Den mer ”moderna” definitionen av blue moon är egentligen inte så meningsfull. Den visar ändå på ett intressant astronomiskt fenomen. Att två fullmånar råkar infalla samma kalendermånad är ganska skickligt rent matematiskt med tanke på att det är i 29,5 dygn mellan dem.
Tidszoner
Varje fullmåne uppstår samtidigt överallt, men klockor och kalendrar är inte lika. En kväll 31 aug. i Europa är det tidig morgon 1 sep. i Australien.
Alltså kan det inträffa att när vi i Sverige ser den ”extra” månen, ser invånarna i Sidney bara en vanlig fullmåne. Problemet med tiden justeras genom att astronomer och kalendermakare över hela världen utgår från Greenwichtid Greenwich Mean Time, IAT International Atomic Time eller UTC-tidszonen Universal Time.
När vi tittar på månen utan hjälp av teleskop ser månen ut att vara full i nästan tre dygn så det här har ingen praktisk betydelse för oss betraktare.
Källor:
Sky and Telescope
Sky and Telescope/Moon
Farmers Almanac
Här samlar jag texter om sådant jag själv är nyfiken på
BIBLIOMANTIK ~ att söka svar på sina frågor Det är vad Qilin gör här. Inget avancerat - bara så att jag själv fattar.
Det redan skrivna innehållet till sidan finns än så länge kvar på msn spaces, jag kommer att flytta det därifrån lite då och då.
Bi- = Sido-, bredvid-, intill-, två-, tve-, dubbel
Biblio / biblion = Bok
Biblio-fil = Bokälskare, boksamlare
Bibliomanti (av grekiskans biblion och manteia) = spådom ur på slump uppslagna ställen i böcker, i synnerhet Bibeln.
Bibliomantik = Om du vill ha svar på en fråga, ställer du dig framför bokhyllan, koncentrerar dig på frågan medan du blundar. Försök känna vart svaret finns. Medan du fortfarande blundar tar du den bok som känns rätt och slår upp den